Folkmusik runt om i världen

Liksom vägen till en mans hjärta går via magen, går vägen till ett folks själ via musiken. I folkmusiken berättas historier från svunna tider, framtidsdrömmar, glädje och sorg – allt med enorm stolthet och respekt. Sanningen är att man många gånger inte behöver tala språket för att kunna förstå handlingen i en sång, och andra gånger är tonerna så medryckande att man helt enkelt inte kan låta bli att ge sig hän och dansa loss.

Nedan har vi samlat en lista på tio olika typer av folkmusik från våra destinationer – ihopparade med en låt från Spotify, som kan ge en annorlunda upplevelse vid sidan av sol och bad.

Bouzoukia i Grekland

Bouzouki är en slags traditionell grekisk gitarr, och bouzoukia avser en samling gitarrer men även Greklands absolut populäraste form av underhållning. Runt om i landet hittar man bouzoukia-klubbar där de främsta artisterna turas om att uppträda inför uppspelta publiker. Den musik som framförs kallas i folkmun för laikó, och är popmusik med traditionell klang. Istället för att boka en biljett, bokar man ett bord med tillhörande dryck och snacks.

Det finns även möjlighet att beställa fat med blommor. Blommorna är dock inte där för att se fina ut, utan kastas på artisterna för att visa uppskattning. Var dock försiktig med hur många fat du beställer – blomflickorna brukar envist se till att gästerna beställer flera fat till ett pris av 100 euro vardera. Det händer även att en och annan tallrik kastas upp på scenen.

Sama i Turkiet

Om du lätt blir snurrig eller åksjuk, råder vi dig att du inte försöker dig på dervishernas mytomspunna dans. Dervishor är utövare av Sufism, en muslimsk religion med rötter i Turkiet, och dansar i ett försök att komma närmare Gud. Dansen i sig innehåller få steg, men är ack så svår. Huvudsteget är en snurr som kan hålla på i upp till flera timmar. Dervisherna klär sig även i en vit klänningsliknande kostym, vars nedre del lyfter vackert med varje utförd snurr.

Sama, som dansen heter, är med på UNESCO:s världsarvslista och bör inte missas om man får chansen under ett besök i Turkiet. Ett tips är att undersöka noggrant innan, eftersom många spektakel som erbjuds på turistorter utförs av amatörer utan erfarenhet.

Flamenco i Spanien

¡Olé! ¡Vamó ahí! ¡Dale! Detta är bara några av de påhejningar som publiken hörs skrika ut under ett flamencouppträdande i södra Spanien. Denna konstform är känd över hela världen, och det finns inget som går upp mot att se proffsen på plats i Andalusien.

Det finns tre olika uttryckssätt för flamenco: toque (gitarr), cante (sång) och baile (dans). Sången är i sin tur uppdelad i över 50 olika underkategorier, däribland bulerías, fandango och malagueñas. Malagueñas, som namnet antyder, kommer från Malaga och får inte missas under ett besök i staden.

Flamencouppträdanden kan ske lite var som helst, men oftast på en tablao. Tablao:er brukar oftast vara grottliknande lokaler utan fönster, som stämningsfullt tänds upp med levande ljus. Akustiken är fantastisk och den lilla ytan gör att framträdandena är väldigt intima. 

Nubisk folkmusik i Egypten

Denna musiktyp hör till nubierna, en folkgrupp i Sudan och södra Egypten. Musiken har blandade influenser, och kan vara allt från traditionella sånger med trummor och handklappningar till jazz, funk och trans. Det finns t.o.m. exempel på nubisk klassisk musik.

Sångerna karakteriseras främst av språket som används – enbart nubiska, vilket även innebär att nubiska artister aldrig fått genomslag utomlands. För besökare innebär detta en möjlighet att ta del av en musikkultur och ett språk som är relativt okända för oss. Ali Hassan Kuban och Hamza al-Din anses vara den nubiska musikens mästare, och är en bra början för de som vill veta mer.

Boduberu på Maldiverna

Boduberu uppstod på Maldiverna för mer än tusen år sedan, och liknar mycket av den folkmusik som hittas i Västafrika. Musik och dans framförs av runt 20 personer, däribland tre trummisar och en sångare. Bland instrumenten som används bör speciellt två nämnas: bodu beru och onugandu. Musiken har fått sitt namn från bodu beru, ett slags trumset, och onugandu är en liten bambupjäs med horisontella ingröpningar som låter när man skrapar på dem med en pinne.

Låtarna handlar främst om hjältedåd och kärlek, och är uppdelade i olika takter. Låtarna börjar alltid lugnt med fokus på trummor och dans, och när crescendot nås blir takten snabb medan dansarnas rörelser blir allt mer frenetiska. Ofta händer det att dansarna hamnar i trans till följd av deras rörelser.

Fado i Portugal

Fado betyder ’öde’ och har sitt ursprung i Lissabon på 1800-talet. Sångerna är ofta sörjande och fulla av smärta, och handlar ofta om havet eller livet i fattigdom – allt med en stor mängd melankoli och uppgivenhet. Namnet på musiken har även kopplingar till ett annat portugisiskt ord – saudade, som betyder ’längtan’ eller en känsla av förlust.

Smärta och sörjande åt sidan, så är musiken oerhört vacker. Så pass att även fadon är med på UNESCO:s världsarvslista. På många restauranger kan fadoartister höras sjunga under middagen, var dock försiktig med att inte äta under de mest smäktande delarna då detta kan upplevas som respektlöst.

Luk thung i Thailand

Luk thung betyder ’sången från barnet på fältet’ och är en slags Thailändsk countrymusik som uppstod efter andra världskriget. Texterna hämtas från kända dikter och tar upp viktiga ämnen såsom livsstilen på landet, kulturella frågeställningar och sociala normer. Låtarna sjungs med ett speciellt countryuttal och oftast i vibrato.

Instrumenten som används är traditionella, däribland khaen och phin. Khaen är ett pipliknande instrument med ursprung i Laos, och phin är en thailändsk gitarr, ofta vackert utsmyckad med drakhuvuden eller fiskar.

Lamentazioni på Sicilien

Lamentazioni betyder ’klagan’ och är sånger med ursprung i den sicilianska landsbygden. Sångerna har fått ökad popularitet de senaste åren i form av moderna varianter av kända artister såsom Fratelli Mancuso, men de ämnen som behandlas är samma som tidigare – oftast om bördan som det innebar att jobba på landet och i protest mot de livsöden som bönderna upplevde.

Det är få som känner till att Sicilien har ett eget säckpipeliknande instrument, ciaramedda, som inte hittas någon annanstans.

Gusle i Kroatien

Denna musikstil hämtar sitt namn från instrumentet med samma namn, en ensträngig gitarr med rötter i Balkan. Låttexterna kommer för det mesta från anrika diktsamlingar med varierande ämnen, och kombinationen av sång och gitarrspelande har även den blivit utnämnd av UNESCO som ett världsarv.

Traditionen kan se lite annorlunda ut beroende på land – i Kroatien har sångerna oftast skrivits av sångarna själva, alternativt av herdar eller gusle-byggmästare. I dessa fall handlar texterna främst om så kallade hajduks – hjältar som fallit offer för en tragisk död, eller viktiga historiska händelser såsom slag mot invaderande fiender eller liknande.

Sådärja, det var vår korta men innehållsrika lista med några av de enastående musikupplevelser våra destinationer erbjuder. Vågar du dig på ett besök lovar vi en upplevelse utöver det vanliga, och ett minne för livet!

Skrivet den 30 oktober 2019 av

Jesper Carlström

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.